Sov hos finaste Idaho natten till idag, vi båda gick sen kväll på sjukhuset igår och skulle upp tidigt idag. Istället för att ta mig hela långa vägen hem och behöva stressa så promenerade jag lugnt ner till Idaho som bor precis nedanför sjukhusbacken. Kan ju inte bli bättre :) Tog en kvällspromenad sen satt vi i soffan och tjötade, tjötade, tjötade och förresten sa jag tjötade?! Tiden bara rann iväg men vi kom iaf i säng men fortsatte att prata ännu mer där om både de ena och de andra. Tror vi sa GodNatt sista gången någongång efter två och då vände jag på mig. Imorse när klockan ringde så kände vi nog båda två att valet att ligga och tjöta igår kanske inte var så smart men det var iaf väldigt mysigt och roligt.

Vi hade två underbara konversationer som jag fortfarande skrattar åt, i den första så satt vi och pratade om hur ödmjuk och medmänsklig man blir i vårat yrke och att livet kan få snabba vändningar och att livet inte är så jävla enkelt som man tidigare trott. Då kläcker sötaste Idaho ur sig
"Livet kan vända fort.. Man kan bli påkörd av en älg!"
Hmmm, jag har då aldrig sett en älg köra bil men det hade tydligen hon gjort. Synd att jag inte var med när hon såg den. I den andra konversationen så pratade vi om stavning, Idaho frågar mig hur ett visst ord stavades och jag svarade varpå hon tackade och det fortsatte såhär
"Jag - Men Ida alltså Ebbe har också dyslexi.
Ida - vadå också?? jag har inte dyslexi.
Jag - Eller inte dyslexi, mer en light version"