kroppen känns som spagetti

Var dags för min fammo och faffa att flytta idag. Dom har äntligen hittat en lägenhet på bottenplan där hissar
och annat skit inte kan krångla. Vi var ett litet glatt gäng som hjälpte dom, gick hyffsat fort första vändan men lite segare andra men de mesta är nu i nya längenheten. Bara lite småplock som står kvar i gamla. Vi möblera och ställde iordning en hel del. Dom var så himla nöjda och glada över hjälpen dom fått, över hur möblerna står osv. Man får nästan lite tårar i ögonen när dom blir så tacksam för de lilla man hjälper med. Eller ja, en flytt är ju rätt mycket stök och bök men man gör de så gärna. Dom om några förtjänar hjälpen. Vi började köra vid halv tio och vi kom nyss hem. Sen har vi ioförsig haft matpaus men ändå . . . ni kanske kan förstå att man är något mör i kroppen?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0